zhongguokina.blogg.se

Hej!

 

Nu har jag då påbörjat min sista resa i Kina i sällskap av min vän Erika. Efter några sorgliga farväl av kamrater i Changchun med härliga grannar som gick upp kl.5 för att följa mig till entrén samt en kinesisk kamrat som följde mig hela vägen till flygplatsen, en ny upplevelse för honom då han aldrig flygit tidigare och därför aldrig besökt en flyplats, var det dags att bege sig iväg mot Beijing. Flygresan gick bra och jag delade den med en av mina lärare och hennes fästman. Väl framme mötte jag upp med Erika vid ett kafé och avnjöt därefter en lunch på Pizzahut. Väl på hotellet som jag bott på tidigare kunde vi till vår glädje konstatera att vi nu fick bo på den gammla delen från 1800-talet med mycket stiliga möbler i trä. Trots viss trötthet i synnerhet för Erika som rest långt så lät vi ingen tid gå till spillo utan vi begav oss till Himelska fridens torg och tittade på den förbjudna staden från framsidan, den var dock stängd för ingång vid fyra tiden då vi anlände och i enlighet med vår plan begav vi oss runt staden och upp till ett tempel bakom staden med utsikt över densamma. Då taxi inte får plocka upp folk i denna del av staden utan bara släppa av dem blev det långpromenad innan en taxi lite svart kom överens om ett pris dyrare än normalt för att ta oss sista biten dvs. 30kr. Jämfört med Sverige var det ändå billigt. Det var skönt att gå i parken där det var ganska tyst. På vägen tillbaka blev det en tur i hutongerna kinas gamla stadsdelar med fyra hus byggda kring en liten innergård. Precis som jag berättat om tidigare, även denna gång åkte vi ritcha fast en moped-variant istället för cykel. Nästa dag började vi tidigt med att bli upplockade och efter några fler pickups åkte vi till den kinesiska muren. Det var till samma ställe som förra gången så för att få lite variation gick vi till höger i stället för vänster. Det var inte helt oväntat betydligt varmare och grönare jämfört med i vintras och utsikten var sämre pga. dimma. Vi kämpade upp tills dess att den renoverade murdelen ersattes av orännoverad överväxt mur där vi gick en liten bit till på en stig. Vi uppskattade båda det hela även om det var svettigt och stundtals anstängande att ta sig upp för branta trappsteg där man behövde hålla sig fast med händerna. Efter turen blev det lunch på samma restaurang som sist Mr Yang. Erika invigde användning av ätpinnar vilket var en utmaning, det var stressande då alla kastade sig över maten och Erika kämpade för att få något på tallriken. På kvällen begav vi oss till en liten sjö omgiven av restauranger och pubbar i centrala Beijing. Det var ett mycket charmigt ställe där vi tillbringade vår kväll tillsammans med våra kinesiska vänner Peng shou och Yan som vi lärt känna för fyra år sedan när de pluggade i Linköping. Tillsammans hade vi en oerhört trevlig kväll med pekinganka   m.m. på en mycket fin restaurang med utsikt över sjön och de båtar som åkte på den. Efter denna goda måltid som de bjöd oss på tog vi en båttur på sjön med trampbåt. Flera av båtarna var försedda med lantärnor vilket bidrog till en härlig stämmning. Den största utmaning låg i att ta sig under en liten bro med plats för en båt i taget och med båtar som kom från båta hållen och försökte ta sig igenom. Det tog tid men var kul när alla krockade in i varandra och vi snurrade runt ett antal varv innan vi lyckades komma igenom. Dagen därpå blev vi upphämtade av Peng och Yan i Pengs fina nya bil och tillsammans begav vi oss till norra delen av staden för att besöka ett ombyggt industriområde vid namn 798 som nu fungerade som konstcentrum. Det var roligt att gå runt och titta på såväl modärn som äldre konst och både jag och Erika inköpte en hatt vardera och Erika gjorde även andra inköp t.ex. en handgjord snygg väska. Vi åt på restaurang där innan vi åkte till Heavens park som jag besökt tidigare. Det var trots det trevligt att vandra runt och titta där i synnerhet för Erika som såg det för första gången. Vi avslutade dagen på en Hot pot restaurang (en traditionell maträtt som åts av det vanliga folket förr. man lägger in kött och grönsaker kokade vatten smaksatt med diverse kryddor) men komage som var en av de sakerna vi åt föll oss dock inte i smaken, det gjorde dock resten. Erika gjorde ett stort framsteg med ätpinnarna så att hon lyckades transportera en matbit inte bara till tallriken utan även förbi den så att den landade på bordet. (Bra jobbat! :) Våra vänner insisterade på att bjuda oss på både mat och inträden så vi var mycket tacksamma över det och sa att när de kommer till Sverige nästa gång så är det vår tur. Lite sorgligt var det att skiljas åt på kvällen men framtiden ligger för oss och jag hoppas att vi möts igen. I kväll ska vi till Xián med nattåget och då det regnar mycket i dag har vi än så länge inte kommit längre en till hotellets kaféteria där vi utnytjar internet och tar det lugnt, troligen blir det en liten shoppingpromenad senare. Vi uppgraderar igen vid tillfälle och önskar alla läsare en bra vecka!

 

 

på plats i 798 området för att studera konst, tyvärr hamnade bilden på snedden.  

 

i Heavens park, i bakgrunden ligger ekots mur som går i en cirkel runt tempelområdet. Om man står och talar mot muren på ina sidan ska man kunna hör den som står på andra sidan och talar men det var för mycket folk som förskte samtidigt för att det skulle gå. Ingen bild på mig denna gång, nästa gång tar vi Erikas kamera. 

 

 

 

Hej kära läsare

 

Nu har det hänt en hel del sen sist men tiden är knapp så det blir en liten sumering. Sluttentamen av avklarats med blandade resultat, jag skulle våga påstå att utfallet blev mycket likt det på mittermins tentamen, 50/50. Men det spelar ingen roll, nu är det klart och jag kan konstatera att ett studieår i Kina är över. Det har varit ett fantastiskt år med många nya vänner och många nya upplevelser och kunskaper. Det är dock inte över än. I morgon påbörjar jag min tre veckor långa äventyrs resa genom Kina tillsammans men min svenske kamrat Erika som kommer hit till Kina. Det ska bli mycket roligt och spännande. Jag har ju hunnit med att bli lite äldre också även om många här envisas med att tro att jag är runt 23. Födelsedagen firades på bästa sätt tillsammans med min Nepalianska vänn som fyllde år dagen innan. Vi bjöd in ett 30 tal vänner och bokade en pub för festen där vi bjöd på mat och dryck och i gengälld fick vi presenter och inte helt oväntat inehöll en del av dem choklad! En idrottsdag har också avklarats. Ni som har mig på Facebook vet att jag ställde upp i 1500 sprint och resultatet av det hella blev so so. I mitten kom jag vilket var ok för min första tävling i vuxen ålder. Vann gjorde inte helt oväntat Kenya följt av USA. Jag deltog också i stafetten 4x100 där vi ledde halva varvet även då jag sprang men vi tappade på slutet och blev 5 av 7. De tar sina idrottsdagar på stort allvar i Kina. Invigningen av dagen var intressant. Först fick vi en representant från varje land hålla i vår flagga och marchera in i takt efter den kinesiska fanan som bars av fyra uniformklädda kineser och var mycket större. Efter ett halvt varv ställde vi upp oss på en lång rad framför läktaren och sedan fick varje klass gå in medan en speaker röst berättade att klass...kommer att kämpa tappert för att skapa nya rekord och göra sitt bästa för att uppnå framgång.. På läktaren stod vice presidenten av universitetet samt en massa andra herrar och damer med olika position på universitetet. När vi vandrat klart blev det sång vilket jag inte tror var det kinesiska nationalsången men iallafall någon traditionell pampig sång. Därefter blev det tumpetfanfar och sedan var vi igång. Den invigningen bidrog till att skruva upp en viss närvositet men kul var det. 

 

Jag har också hunnit med att besöka och jobba på ett par skolor med barn i åldrarna 3-9. Jag har undervisat i engelska och kan nu bekräfta att den som trodde att kinesiska barn äen i liten ålder sitter tyst och lugnt i skolbänken har fel. Det var ett väldigt pratande och springande precis som med andra barn. Visar man något som gör dem intresserade så står en sekund senare hela klassen framför dig och begrundar bilden du visat. Kul var det men lite jobbigt. I tisdags tog min chef med mig och min granne som kommer jobba där över sommaren på en bilresa tillsammans med hennes chef och asistent för att besöka grann staden Nongán. Tyvärr råkade vi ut för en liten trafikolycka på vägen då vi krockade med en liten lastbil så att backspegeln åkte av. Inga värre skador en så i allafall. Så det lädde till ett dividerande om väms fel det var och polis och försäkringsbolag tillkallades så vi blev 4 timmar försenade. Väl i staden besökte vi en förskola med 3-5 åringar och hade en lektion med dem där vi sjön sånger som huvud axlar knä och tå, hokey pokey, london bridge m.m. Sedan skulle det fotograferas. Även några föräldrar var med på lektionen samt en massa lärare då skolan ännu inte har så många barn som måste hållas koll på, den var nämligen nyöppnad. Det kändes lite udda att vi två unga herrar stod och sjöng samt gjorde rörelserna till dessa och talade med en överdrivet engagerad röst, Vi skulle ha burit en hatt och kepp också så hade det blivit ett fint nummer av det. Dagen avslutades på en stor buffé restaurang. 

 

Ett år är som sagt till ända och många avskeds sammankomster har vi avklarat sista veckorna. Den nuvarande klassen, förra terminens klass, kineser, korridorkamrater m.fl. jag har sprungit på restauranger i tid och otid. Kul men lite sorgligt förståss. Igår skulle jag packa efter att en nyvunnen kinesisk kamrat hjälpt mig med tågbiljetter som jag skulle köpa, då kom grannarna och hjälpte till så att det blev riktigt gjort :) Sedan lagade min koreanske granne mat som vi åt, efter den som rammlade det in 8 koreaner till som ville säga hejdå till mig innan både de och jag åker åt varsitt håll. Vi bytte lite fotton och pratade sådant är minnesvärt. Men nu ser jag också frami mot att återse en del gamla vänner under min resa samt en som jag bara pratat med på skype. Och när resan är slut ska det naturligtvis bli kul att återvända och återse felix igen :) samt alla er andra! Här är några bilder.