zhongguokina.blogg.se

God afton kära läsare

 

I morgon bär det av ner till Beijing för att där dagen därpå träffa mina föräldrar. Låt oss hoppas att luften i stan bara är 20 gånger värre än det rekomenderade än 46 gånger som det var för några dagar sedan. Annars kan det bli svårt att andas. I övrigt har jag inlätt mitt lov med en sedvanlig ledighetsförkylning och som en följd av detta ett oerhört slappande men många filmer avverkade och långa sovmornar. Innan förkylningen slog till han jag iallafall averka ett av de många gympass som var planerade under lovet och för ett par dagar sedan tränade jag i byggnaden genom att gå upp 3grr för trapporna på vår 12 våningsbyggnad. Så helt oföretagsam är jag inte. 

 

Nu är det väldigt tomt i byggnaden, de flästa har lämnat så också samtliga av mina grannar men jag kan med viss glädje meddela att vi också fått tillökning i korridoren då tysken nu bytts ut mot en till Korean så det har blivit lite liv igen, han verkar dessutom ordningssam så det bådar gott och han tillförde en micro till vårt kök. :)

 

Jag har hunnit avverka ett biobesök med Jackie Chan som huvudrollsinnehavare. En film som innehöll både kinesiska, engelska och lite franska. Med engelsk/kinesisk subtitle. Det är intressant att se ett omvänt perspektiv i en kinesisk film jämfört med hollywood. Skurkarna var européer och hjältarna kineser med undantag för en fransyska och hon framställdes som en fjollig överklassdam som packade med sig en resväcka full med smink när de skulle ut på äventyr i jungeln. Filmen handlade om hur de skulle försöka få tillbaka några av de värdefulla föremål som européerna stal från sommarpalatset under opiumkrigen jag mins dessverre ej filmens namn.

 

Jag har också hunnit införskaffa lite kläder i form av byxor på HM samt en kostym som jag låtit sy upp och en traditionell kinesisk jacka. På samma gång så fixade de ärmarna på kavajen jag bar på julfesten så att de nu är lagom långa. Ni ser de nya skapelserna här nedan dock ej kavajen.

 

 

 

你好！

 

En termin är till ända, 5 tentamen avslutade och sakta men säkert sprider sig ett lugn över universitetet. En efter en lämnar kineserna och utbytesstudenterna för att resa hem eller ut på äventyr. Min egen korridor har redan reducerats med 50% av sina invånare, Tysken är borta, han åkte söder ut till Laos för att sedan studera vidare i södra Kina. Koreanen åkte precis hemmåt likt Kina är det kinesiska nyåret något som firas med buller och bång med nära och kära även i Korea. Han kommer dock tillbaka men om det blir den här korridoren är i skrivandets stund oklart. Japanens planer känner jag dock inte till. Lika så är det med klasskamraterna än del av dem ser jag kanske inte igen medan andra återvänder. Tack och lov är några kvar här så helt ensam ska jag inte behöva vara tills dess att jag själv beger mig i väg på äventyr den 17 januari. Vi hade en liten avslutningslunch med flera av vännerna i fredags vilket var trevligt.

 

Hur gick det då med tentorna kan man undra, ska jag vara ärlig så undrar jag också, men det är min tro att dessa har gott tillräckligt bra. Uttalstentamen vet jag att jag klarat även om jag skulle ha underkänt mig själv om jag hade varit lärare i ämnet. Kulturtentamen vet jag att jag hade klassens bästa resultat på. Men de övriga dvs. huvudkinesiskan (gramatik och tecken) lyssningstentamen och kaligrafin vet jag ej. Jag måste dock erkänna att jag även denna gång hade viss hjälp från min extra lärare i kinesiska. En förhandstitt på de olika examina gör naturligtvis att jag inte behöver lägga så mycket tid på att översätta den egentliga tentamen på plats. Det gör också att de delar jag måste plugga på reduceras. Men till mitt försvar får jag väll då säga att jag sannorlikt lär mig mer när mängden jag måste plugga på är reducerad än om jag inte hade haft detta då är risken stor att jag skulle gett vika för den tunga bördan och inte lärt mig något. Men visst känns det lite absurt när man i sällskap med sin extralärare tar sig in på administrationens kontor dagarn innan tentamen då våningen är tömd, mörk och låst för att plocka fram tentamen ur datorerna, den ene letar i datorn medan den andre håller vakt, ändast ljudet av den stora klockan i korridorens tickande bryter tystnaden, spänningen stiger tick tack tick tack. En nödplan är redan utarbetad om vi skulle bli upptäckta, läraren letar och letar men ingen lyssningstenta går att finna, vi får ge upp med oförättat ärende. Nästa dag är kontoret öppet, min extralärare är på plats igen och ger sken av att vara där för att tala med kollegerna, lyssningsläraren kommer in med tentamen i hand. Innan hon lämnar måste hon spela upp den cd för kontorets personal som utgör underlaget för tentamen. Min extralärare lyssnar och antecknar samtidigt som hon talar med en elev allt för att det inte ska märkas sedan avlägsnar hon sig för att delge oss informationen.

 

Det är intressant att föra eller lyssna till diskussioner med/från personer med olika bakgrund från olika länder. Då vi har våra extra lektioner brukar Nigerianskan och vår kinesiska lärare komma in på ämnen som rör manligt och kvinnligt samt relationer. Man får höra klassiska uttalanden som att alla kvinnor gillar rosa och diamanter samt att laga mat medan männen älskar fotboll, blått och häftiga bilar. Vår lärare är i synnerhet pigg på dessa uttalanden. Det här är bra för tjejer och det här gillar tjejer oavsett om det rör sig om ett mobilfodral eller en tesort. Den genusmedvetne svensken försöker lite fint problematisera uttalandena genom att säga att jag inte alltid känner igen mig i deras uttalande men jag blir snabbt överkörd. Ofta låter jag liknande saker gå mig förbi men det är inte alltid så lätt, det liksom rycker i tungan och jag bara måste säga något även om det kan leda till dålig stämmning. dessutom säger de emot sig själva då nigerianskan efter en stunds resonerande kom fram till att hon likt sin man också gillar fotboll tillskillnad från mig med vissa undantag. Hetsk blev dock diskussionen på ämnet vänsterhänthet. Då vi först haft en mer humoristisk och lättsam diskussion så ändrades denna snabbt när nigerianskan som svar på en fråga från vår lärare sa att om något av mina barn blev vänsterhänta så skulle jag göra allt som står i min makt för att ändra på det för det är fel....då snäste Patrik tillbaka vad är det för fel med det bara för att högerhänta utgör majoriteten måste då resterade tvingas in i deras ordning. Ett mönster som ju tyvärr finns på flera områden. Jag såg uttalandet som märkligt med tanke på att de innan talats om att vänsterhänta är mer kreativa och använder hela hjärnan osv. Diskussionen dog tyvärr ut där då läraren bröt in och bytte ämne. Hoppas att jag kanske väckte en tanke men grupptrycket från den egna kulturen är stark så hon kommer sanorlikt att stå fast vid sitt uttalande.  

 

Jul och nyår har vi haft och dessa har firats efter bästa förmåga. Den 23 dec. tog jag mig till den kyrka jag berättat om tidigare för att delta i deras julfest. Det var full fart med musik och sång samt lite julspel. Vi hade alla med oss en present som vi sedan la på ett bord och dessa delades sedan slumpvis ut så själv fick jag gå hem med en tekanna. Julmaten bestod av en koreansk ris kaka eller hur man nu ska beskriva den men god var den ialla fall, påminnde om en blandning mellan tjockpankaka och fattigariddare. Den 24 dec. hade jag och tysken förberett egengjord glögg och bränta mandlar samt dekorerat vardagsrummet med ljus och diverse annat samt julmusik. Så bjöd vi in grannar och några andra vänner som  kom och firade med oss en stund. Några av dessa följde oss sedan till en italiensk restaurang i staden som också den spelade julmusik, sedan åt vi gott även om maten inte var särskillt julig. 25 dec. Vanlig skoldag, ingen julstämning alls för mig. 26 dec. universitetets stora jul/nyårsfest. Vi begav oss i väg till ett närliggande 5 stjärningt hotell där vi tog plats vid ett bord i en stor sal med scen i ena änden. Sedan stod olika personer från varje klass för underhållningen som var av varierande kvalitet. Några från vår klass bidrog men dock inte jag. Maten serverades i buffeform med läckerheter och mindre läckra alternativ som man kunde plocka åt sig så mycket man ville av. Alltihop var mycket trevligt även om underhållningen var lite för mycket många slutade att lyssna. Inför festen tänkte jag att jag skulle investera i en billig kavaj. Här vill jag lägga ut en varning, tänk inte så med så kort framförhållning som än dag. Jag och nigerianskan begav oss till en inomhusmarknad där man kunde få kläder uppsydda. Det hade jag dock inte tid med just då utan ville ha en färdigsydd. Då vi var lite sent ute beslöt vi oss för dela på oss då hon begav sig till damavdelningen. Det hängde nu alltså på mig att med dålig kinesiska komunicera med butiksbiträdena och hitta det jag sökte efter. Efter en viss ansträngning hittade jag en julröd och billig skjorta men tanken var att också kavajen skulle vara billig. Jag provade lite olika men så började de stänga ner för dagen så innan jag visste ordet av hade jag bestämt mig för en som satt bra över axlarna och någonstans på vägen glömde jag också bort att man förvändades pruta det var jag mot tre luttrade kinesiska butiksbiträden så snart hade jag köpt en aldelless för dyr kavaj dyrare en vad jag hade tänkt (mer säger jag inte) och när jag sedan kom hem upptäckte jag till min förfäran att ärmarna var för korta och att jag inte heller hade kvitto. Så min lärdom är att nästa gång skall jag komma förberedd i sällskap av kineser och med mer tid. Pengarna som denna dag försvann intalar jag nu mig själv att dessa aldrig har existerat bara så att ni vet ;)  

 

Tailänskan syster till tailändaren i mitt klass samt japanen i min korridor under julaftons myset.

Nyåret blev också den en trevlig tillställning. Först verkade det som att vi skulle få svårt att få ihop ett gäng att fira med. Det verkade vara varje land försig, koreanerna skulle fira för sig, mongolerna för sig, cambodjanerna för sig osv. Så vi tänkte att det fick bli europeiska unionen tillsammans men när dagen väl var där hade vi fått ihop ett gäng på 11 grabbar från såväl europa som asien. En sådan brist på damer var jag inte van med men det var en ny upplevelse för mig tror jag i allafall med det stora antalet killar utan en ända tjej. Och ska killar ut och äta då blir det öl race. Vi åt på en fin kinesisk restaurang och där efter bar det av till en koreansk bar som vi besökt förrut så vi firade efter bästa förmåga. 

 

Får jag bjuda på ett litet smakprov av puppor vars fjärlillar redan lämnat, enligt italienaren skulle de smaka som blommor om ni provat på det någon gång men jag håller inte med. Det blev bara en för min del.

 

En överraskning i juletider var att Richard, kinesen som jag sedan flera år lärt känna i Sverige och som är orsaken till att jag studerar i Changhun dök upp i stan. Då han har jullov nu från studierna vid Harward i USA

passade han på. Så en lördag kom han hit för att hjälpa mig plugga och sedan i nostalgisk anda åt vi i skolmatsalen där han själv ätit för 5 år sedan. På kvällen åkte vi hem till hans föräldrar som bjöd på middag. Tvärr kom hans visstelse lite olägligt för mig som var mitt i tentamenstider. Vi han dock ses en gång till då han och hans mor hjälpte mig på banken och jag dem med att hitta en present till Richards 7 årige kusin. Lika roligt det var att träffa honom lika vemodigt är det förståss när vi skiljdes åt man vet aldrig var och när vi ses igen. Möjligen i USA.

 

Då var det då dags för Harbin redogörelsen.

 

Det var på en lördag morgon som resan tog sin start, Vi satte oss på bussen, drog iväg med långsam fart

den jobbiga trafiken sinkade vår buss paktistanien han tog ton för att vårt humör ge shuss. 

Land efter land fick sedan sjunga en sång enligt min mening var resan allt för lång

för såsmåningom kom turen till mig då var det helt omöjligt att slingra sig

Fångad av en stormvind blev mitt val en karriär efter detta kommer knappast på tal

En lunch det blev på en bra restaurang när vi nått provincen Heilongjiang

Där efter vi titta på skulpturer utav snö, kylan var förfärlig så kallt att man kunde dö

Men kallare det var på resans nästa stopp för isfestivalen skulle pröva våran kropp.

Så gick vi till entrén för att lösa vår biljett men att ta sig in vår då inte särskillt lätt,

14,000 busslaster var samtidigt på språng, kön var ju förfan 11 resor lång.

Upplevelsen där inne var en upplevelse minsann men i vimlet utav folk snart nästan varje vänn försvann

Efter kylan blev det hot pot en känd kinesisk rätt och i hotellets mjuka säng jag sedan somna mätt.

Dagen därpå gick vi på stan, åt lite lunch och sedan vid 5 var det så dags att igen åka hem.

 

Här är några bilder från snöskulpturerna. I bild ser vi också min klasskamrat från Nepal samt en av de koreanska bröderna samt en spanjor. Den sista bilden föreställer världens sju underverk med sfnixen till vänster och kinesiska muren till höger mfl.

 

 

Som ni garanterat har gissat så är dessa bilder från isfestivalen. Flera av byggnaderna var sponsrade som exempelvis ölflaskan från Harbin beer på första bilden eller cockacola slottet som ni också ser på första bilden till vänster. Nästa inlägg kommer sannorlikt efter min resa den 17 till Bejing och södra Kina. Tills dess. Ha det fint!